Humanoida robotar i svensk äldreomsorg 2035

Fem slutsatser

1. En uppgift som roboten utför är inte ett arbetspass som försvinner. Robotarnas uppgiftstid motsvarar 54 700 årsarbetare. Roboten skapar nytt arbete, och spridda minuter bildar inte alltid hela arbetspass. Ungefär 6 600 årsarbetare, 12 procent, faller bort ur arbetspassen.

2. Besparingen i personalkostnader räcker inte till robotarna. Den delade flottans årskostnad, 24,1 miljarder kronor, är 6,5 gånger besparingen på 3,7 miljarder. Även med det billigaste kostnadsantagandet är kostnaden 1,5 gånger besparingen.

3. Verksamhetsmodellen avgör flottans storlek. En delad flotta kräver omkring 80 900 robotar. Om roboten i stället placeras i brukarens hem kräver enbart hemtjänsten 97 000–194 000 robotar, som står oanvända större delen av dygnet.

4. Som ökad kapacitet ligger resultatet nära noll. Om all frigjord tid används till nödvändig omsorg är den värd 22,8 miljarder kronor, 1,3 miljarder mindre än flottans kostnad. Antagandet om arbetade timmar per årsarbetare väger tyngst: med 1 570 timmar är underskottet 0,6 miljarder och med 1 675 timmar 2,0 miljarder.

5. Humanoider saknar ännu evidens i omsorgen. Den starkaste evidensen gäller specialutrustning. Svenska kommuner använder redan digital nattillsyn (82 procent av kommunerna) och läkemedelsautomater (62 procent).

Tre prioriteringar för de kommande 12 månaderna

1. Motivera robotik med kapacitet i budgeten för 2027. Budgetera inte personalbesparingar som går utöver det som en mätt pilot visar. Målet bör vara utförda omsorgstimmar, kortare väntetider eller lägre arbetsbelastning.

2. Starta en mätt pilot med delad flotta. Ett särskilt boende och en hemtjänstgrupp räcker i ett första steg, när robotens logg, personalens uppgift och arbetspasset kopplas ihop med samma händelse-id.

3. Låt den nationella uppföljningen omfatta robotar. Socialstyrelsen kartlägger redan välfärdsteknik i kommunerna varje år. Ett gemensamt sätt att mäta frigjord arbetstid behövs, eftersom svensk lag saknar en lägsta personaltäthet.

Rapporten innehåller också

• Robotflottan med tre verksamhetsmodeller och tre införandenivåer
• Kostnad med lågt, bas- och högt antagande och balanspris per robot (cirka 280 000 kr per år räknat på värdet av frigjord tid)
• Siffror för ett genomsnittligt särskilt boende, en hemtjänstverksamhet och en kommun
• Känslighet för arbetade timmar, personalutveckling och lönekostnad
• Humanoidfilter för val av utrustning och mätetal för en pilot
• Beräkningsmodell, alla antaganden och 41 källor